Damn it

Idag är det den sista november. Jag hatar den sista november. Iallafall de fyra senaste.

Fan vad jag ångrar hur jag betedde mig hösten 2003.

Sjuk

Jag är sjuk. Jag har ont i huvudet, jag har knappt någon röst, mina ögon rinner som om jag precis skulle ha sett Titanic, och jag hostar likt en 60-årig man som röker.

Hungrig är jag också. Och ensam. Funderar på att ringa och beställa en pizza, men är inte säker på att dom kommer höra vad jag säger. Varför kan man inte beställa på internet för? Eller med SMS. Tekniken går så långsamt framåt!

Hoppas jag muntrade upp någon med det här inlägget.

Ett flygplan

Idag hände det något spännande. Det kom ett jättestort flygplan till Norrköping. Jag och Hansson fotade. Eller, jag fotade, och Hansson hade mig på sina axlar för att nå över staketet. Tack Hansson!

Daah

Jag har glömt min trogna iPod i skolan. Cravings!!!!

Nattlig konversation

Pappa: Du är väl inte full Jakob?
Jag: Nej nej. Jag är bara lite trött av all sprit.

Det blir en jobbig dag imorgon.

Skolans näst snällaste

Jag är numera känd som skolans näst snällaste. Jag kom nämligen tvåa i tävlingen som jag nämnde här om dagen. Mitt namn är publicerat på skolans info-TV, och det känns fruktansvärt bra.

Frågan är vad man ska göra nu när man är känd. Jag menar, skyddat nummer och sånt är ju en självklarhet, men hur fortsätter man ifrån det? Har läst att många stora och viktiga personer investerar i saker. Jag funderar på en EMU-farm. Branschen känns stabil, och man kan åka ut på helgerna för att hjälpa till att plantera EMUsarna.

Droger är ju också en viktig del av kändisskapet. Googlade lite på det och hittade några bra tips. Tydligen kunde man skrapa bort insidan av ett bananskal, rosta i ugnen och sedan röka. Jag testade för en stund sen, men är lite besviken. Det snurrar lite just nu och jag hör ett surrande ljud nånstans, men något mer än så har inte hänt ännu. Rekommenderas inte alls.

Visst är jag schysst som berättar detta för er. Men det är ju den jag är - skolans näst snällaste.

Glädjeämnen

Saker jag har blivit glad över idag:

1. Min trumlärare tycker jag är duktig på trummor.
2. Mina nyinköpta, billiga hörlurar till iPoden låter bra.
3. Skolan slutade vid lunch.
4. Jag har laddat hem 7 grymma album.
4. Det tar exakt lika lång tid att rosta en macka som att breda och äta en.

Den sista blev jag mest glad över.

Internationella vänlighetsdagen

Idag var det tydligen den internationella vänlighetsdagen. Säger dom iallafall.

En kristen skolförening anordnade en liten tävling på skolan där man under dagen skulle göra diverse uppsatta goda gärningar (alla för olika personer), och sedan kräva gärningsmottagarens underskrift. Olika gärningar gav olika mycket poäng, och det gick alltså ut på att samla så många poäng som möjligt innan dagen var slut.

T.ex kunde man knyta någons skor, sjunga en vänlig sång för någon, skjuta in stolen för någon, bära någons böcker till lektionen, ge någon en komplimang, eller krama någon.

Den sistnämnda tänkte jag utnyttja på hon som får tjejer i mina drömmar att se ut som feta, flintskalliga män. Men så blev det tyvärr inte.

Joey

Idag har jag programmerat in min HDD-recorder att spela in alla avsnitt av Joey de kommande veckorna. Säsong två som inte finns på DVD ännu börjar nämligen på måndag. Rekommenderas!

Babbens trosor?

Surfade runt lite på Expressen.se och fick syn på detta.

Ser ni mannen till höger i bild? Han med någon slags piké-tröja. Varför döljer han sitt ansikte? Han är ju polis, väl? Dessutom verkar han dölja det med något som liknar ett par väldigt stora trosor. Kanske hans flickväns? Sa han kanske på morgonen till henne, "Älskling, vi ska sätta dit en stor maffiaboss idag och det kommer krylla av journalister. Jag tar dina trosor på huvudet för att bekräfta våran kärlek i media."? Hans flickvän måste dock vara väldigt... stor. Det skulle kunna vara Babben Larsson. Hon är ju stor.

Men vad är det för en jävla sjuk människa som sätter Babben Larssons trosor på huvudet? Jag förstår inte ens hur man kan tänka tanken.

Sjuk. Han måste vara jävligt sjuk.

Minns ni mig?

Jag har varit kass på att blogga. Det var en vecka sen senast, vilket är alldeles för länge.

Här kommer iallfall en bild på Dawson's Creek-Dawson (James van der Beek) som gråter. Enjoy!